Är du en vikare eller skrynklare?

John Doe frågade: ”Vad är en vikare eller skrynklare?”
Kaitlin sa: ”Det är tekniska termer som används av pappersindustrin.”
”Och betyder?”
”Toalettpapperstillverkarna delar in användarna i två kategorier, folk som skrynklar ihop pappret och de som viker ihop det. Fördelningen är fifty-fifty.”
- ”jPod” av Douglas Coupland (2006), sid. 399 

Jag vet inte om det här har ens ett uns av sanning i sig men det är så otroligt fascinerande! Är det verkligen 50/50? Och vem skrynklar pappret och varför? För känslan, av likgiltighet eller lathet, dadaistiska ideal eller kanske den visuella upplevelsen?

”När jag skrynklar mitt papper så känns det som en partikelbaserad effekt på bildskärmen, som en explosion i mitt inre. Det är inte bara en pappersbit jag håller där i min vänstra hand – det är en ickedimensionell pyroteknisk händelse.”

Tänk om det gjordes en undersökning av detta och det visade sig att det fanns samband mellan olika människor och torkteknik. Det här är ju ändå nånting som de flesta människor klarat helt själva utan insyn under större delen av sitt liv så även om miljön indirekt kan spela in så finns det ingen direkt social påverkan. Eller? Detta ger mig ett nästintill oemotståndligt sug efter att bli forskare i beteendevetenskap. MÅSTE VETA!

Själv är jag vikare. Det är intressant att så fort jag mötte insikten om att folk gör på olika sätt och började identifiera mig själv som en vikare satte fördomsgeneratorn igång och började tilldela de båda kategorierna dominerande personlighetsdrag. Skrynklare är säkert slarviga, lågbegåvade människor. Vikare ligger nog mer på den pedantiska skalan. Kan ni tänka er en professor i kvantfysik torka sig med skrynkligt papper?

I alla fall, jag behöver hjälp för att utföra den här beteendevetenskapliga studien. Hur gör ni och vad tror ni att det finns för samband, om några?

Postat i:beteendevetenskap, litteratur